Racerapport SEC deltävling 3

Veckan innan deltävling tre har teamet träning på Kinnekulle och inser att det nog vore bra om vi får träna på Ring Knutstorp också innan det är dags för race. Sydskånes mc hade händelsevis körning dagen innan tävling men det var fullt i alla grupper utom race där det fanns en plats. Jag är svagaste länken så vi bestämde att jag skulle ta den platsen. Under vecka blev det en del avbokningar som gjorde att alla tre till slut hade platser om än uppspritt över flera grupper. Eftersom jag hade lite mycket på jobbet fick vi leka proffsstall (proffsstall brukar låta teamet frakta utrustning medan förare flygs in tätt inpå tävling) för att få ihop logistiken. Torsdag morgon rullar Jåke och racebussen från Uppsala mot Skåne, Peter hakar på när Jåke kommer söderut. Torsdag kväll flyger jag ned till Skåne.

Vi vaknar fredag morgon och  precis som vanligt när vi ska köra är vädret minst sagt ostadigt. Nåja, bara att gilla läget. På plats på Ring Knutstorp lyckas vi byta grupper så det passar alla tre bättre fartmässigt. Det började knackigt men gick bättre och bättre även om jag fortfarande slår av för mycket efter långa rakor. Lagom till vi var färdigkörda rullar Team Östergren in som ska köra under namnet Princess Laila (skälet till namnet är en egen historia). Vi får tillgång till boxar och det oändliga flyttandet av saker och bytande av däck påbörjas. Normalt sett ska man skrivas in innan man kan besiktiga men här hade tävlingsledning bestämt annat. Hojarna besiktigas och vi blir lovade att vi även har blivit incheckade.

Lördag och racedag. Regn! Jippeee!!  Jag har det senaste året haft massor av regnträning och är rätt bra på det nu. Vi åker till banan och samlar ihop support teamet som idag består av Nicklas, Per & Nina. Vi synkar även lite mot Princess Laila som har Andreas och Lasse till hjälp. Efter förarmötet så dubbelkollar jag att vi verkligen blivit incheckade, hade vi inte. Nåja det löste sig rätt lätt. Warm up struntade vi utan bytte till regndäck på Rakel i stället. Kvalordning blev denna gång; jag, Jåke & Peter. Simon tävlar annars i SP 600 så lyckan var total när jag lyckades köra om honom. Peter hade ett dåligt kval, han vurpade ut på rakan men hade tur att de enda skadorna var massa lera och gräs att tvätta bort.

Jag fick äran att starta eftersom jag hade regndäck på och det var blött på banan, kom iväg dåligt men lyckades komma förbi ett gäng innan det var dags för första kurva. Banan torkar upp snabbt och jag blir inplockad så att Jåke med slicks kan gå ut. Lasse hjälpte Per att tanka men gjorde en tankmiss så vi fick svartflagg som Jåke i sin tur missade så vi fick ta in Peter som fick stå still i fyra minuter. Kalla däck! Nästa pass jag kommer ut lyckas jag återigen köra om Simon men han tog tillbaka det på en gång, fasiken! När vi byter nästa gång får vi från depån se att någon tycks tro att vi är i Hollywood och spelar in film för en hoj brann och eldhavet runt om var modell större. Jåke ägnar en stor del av körpasset åt att åka bakom Safety Car.
Dagen flöt på men alla var små irriterade på att arrangören delade ut bestraffningar till höger och vänster, en del av dem var förtjänta en del var mer av tveksam art. Jåke kämpade med Pumba, bromsarna bråkade och var allmänt svårsvängd. För Peter och mig flöt det rätt bra och jag är för första gången på länge nöjd med de tider jag åstadkommer. Nina gör ett jättejobb ute vid väggen. Per tankar så snällt (Lasse hade vi bannlyst från tankområdet efter morgonens fadäs eftersom han själv tror man kommer hålla extra koll på honom) och Nicklas hjälpte till där det behövdes för stunden. Jåke får äran att avluta igen och när målflaggan faller så tar vi sista poängplats (finare omskrivning för att komma sist).

Saker packas ihop, kramar delas ut och vi åker till vårt eminenta boende där middag med vin serveras. Framåt kvällen är vi ganska snabba igen. Söndag morgon börjar färden hem mot Uppsala och nu är det slut på diva-laterna, jag får vackert sitta i racebuss i 65 mil. Vi ligger nu 7:a i serien och jag kände mig glad ända tills jag fick höra att några av de snabba förarna tycker det är tråkigt att såna som jag är med för de får varva så många gånger. Vi gick mål med 30 varv mindre än vinnarna, utslaget på fem timmar så är det sex varv i timmen som vi inte fixar.

spacer